Religions- och åskådningsdialogen kan ta många olika former. Växelverkan kan ske under organiserade förhållanden eller den kat ta forman av spontana möten. Dialogen kan beröra religionsutövande, den kan gå ut på att dela kunskap, eller den kan handla om att göra saker tillsammans. Dialog kan gås såväl mellan lärda som mellan grannar.

Dialogen kan förstås som en process, som synliggör såväl ömsesidig förståelse som verkliga meningsskiljaktigheter. Man behöver inte ge upp värderingar och åsikter som är betydelsefulla för en själv för att lyssna på och respektera andra. I dialogen är det möjligt att hitta en gemensam, allmänmänsklig värdegrund, som möjliggör samarbete kring till exempel fredsbefrämjande, jämlikhet, rättvisa och naturskydd.

Det är värt att minnas att varje människa har sina egna orsaker och mål för att vara med i dialogen. För en är det viktigaste att göra tillsammans, för en annan att befrämja fred och tolerans, en tredje strävar till att skapa beröringsyta mellan olika moraliska värderingar.

Enligt den indiska teologen och experten på interreligiös dialog Stanley J. Samartha kan man särskilja vardaglig, aktiv, upplevelsemässig och expertisdialog.

Vardaglig dialog

At vilja leva i fred med sina grannar oberoende av deras religiösa eller åskådningsmässiga övertygelse är en av de viktigaste formerna av dialog i uppbyggandet av en fungerande vardag. Spontana möten och vänliga gester utan noggrant uttänkta motiv hör till den vardagliga dialogen.

Aktiv dialog

I den aktiva dialogen arbetar man tillsammans för att främja ett mål som ses eftersträvansvärt och baseras på gemensamma värderingar. Att delta i fredliga demonstrationer, att jobba för människor i nöd, eller att leta efter nya slag av ekologiskt och socialt hållbara samhälleliga lösningar hör till den aktiva dialogen.

Upplevelsedialog

Upplevelsedialogen för fram religionsutövandet. Upplevelsedialogen understryker den individuella dimensionen, tolkningen och det upplevelsemässiga uttrycket av religionen. Upplevelsedialogen kommer nära människans privata sfär på gräsrotsnivå, vilket kräver tillit. För att skapa tillitsfull atmosfär kan man ha som utgångspunkt det som förenar dialogens deltagare. Man kan till exempel börja med leta efter gemensamma teman i olika religioners heliga texter. När tilliten har ökat i och med flera möten, kan man gå vidare med att berätta om personliga religiösa upplevelser. En bra atmosfär gör det möjligt att också ta upp meningsskiljaktigheter. Man kan leta efter åtskiljande och sammanbindande faktorer, så länge olikheterna lyfts fram på ett respektfull sätt.

Expertisdialog

Expertisdialog innebär en dialog mellan vetenskapligt, åskådningsmässigt eller religiöst lärda. Konferenser, seminarier, symposier och paneldiskussioner är platser där denna dialog äger rum. Man kan debattera tex. likheter och skillnader i olika religioners och åskådningars läroinnehåll, begrepp, ritualer och symboler på ett uppbyggande sätt.

Mera om åskådningsdialogens mål och synvinklar i essän Hyvä tietää uskontodialogista, särskilt s. 20-23.