Kaleva skola i Kuopio har i samarbete med Finlands ortodoxa kyrkomuseum ordnat två mångkulturella konstprojekt. Konstprojektens idéer kan tillämpas och ordnas i muséer, i skolor och föreningar. I de båda projekten deltog främst mångkulturella ungdomar i högstadieåldern.

I projektet ”Bilden som gemensamt språk” bekantade sig de unga med ikonernas bildvärld i kyrkomuséets utrymmen. Muséet är et slags invandrarmuseum, där olika föremål från östra Karelen (från de områden som överläts till Sovjetunionen efter andra världskriget) är utställda. I muséet fanns samtidigt en utställning om de karelska evakuerade, dvs. befolkningen som fick fly till Finland från de överlåtna områdena. Flyktingungdomar kunde uppleva likheter med de evakuerades berättelser. Ungdomarna fick fundera på vad de skulle ta med ifall de hade två timmar tid på sig att packa. Intressanta diskussioner föddes när ungdomarna jämförde sina idéer till de evakuerades packningar. Eftersom de olika ungdomarna inte hade ett gemensamt språk, fick ungdomarna berätta om sig själv med hjälp av bilder. Inledningsvis fick de bekanta sig med olika bildkonsttekniker. De olika ungdomarnas bakgrundskulturer kom fram i sättet hur de berättade om sig själv, tex. med dekorativa bokstäver på arabiska eller med tygkollage. Projektet kulminerade i en fotoutställning i muséet utrymmen. Många representanter för media var på plats. Ungdomarnas arbeten blev kvar i muséets samlingar.

I ett annat konstprojekt lärde sig deltagarna att betrakta sin omgivning med hjälp av fotografering. Största delen av deltagarna var flyktingar från Burma. Ungdomarna lärde sig med hjälp av olika övningar att lyhört betrakta sin omgivning. Därefter fick alla deltagare en digitalkamera. Uppgiften var att berätta om goda och dåliga saker i omgivningen. Bilderna som togs under projektet samlades till en utställning i kyrkomuséets aula. Ungdomarnas fotografier orsakade dialog såväl mellan deltagarna som mellan deltagarna och åskådarna. Bilderna fick bla. dem som bekantade sig med utställningen att fråga, varför en trappa som ledde neråt eller en brinnande eld representerades som något dåligt? Fotografierna som representerade gott var bla. bilder på äldre människor, mat och hemaltaren. I bilderna kom icke-materialistiska värderingar fram. I dessa två konstprojekt kom religiösa åskådningar fram på olika sätt. Religiositet och upplevelser av det heliga hör till varje människas grundläggande rättigheter. (14. artikeln i deklarationen om de mänskliga rättigheterna). Att skapa trygga ramar för att uttrycka religiositet och andliga värderingar tex. via konstprojekt stöder barns och ungdomars uppväxt i ett mångkulturellt samhälle.

(Källa: Sirpa Okulovs artikel i boken Uskontodialogi, 2010)